Den årliga mässan MyDog går av stapeln i Göteborg i helgen, och ett av de stora dragplåstren är den från TV kända Cesar Millan. Det pågår just nu hätska debatter på olika hundforum och bloggar. Säga vad man vill om Cesar Millan, men han väcker onekligen väldigt starka känslor hos väldigt många människor.

När jag skaffade hund för fyra år sedan visste jag nästan ingenting om hur livet med hund fungerade. Jag hade ytterst lite erfarenhet. Min systers hund var den första hund jag kunde umgås med utan att vara rädd och det jag i övrigt visste om hund hade jag sett på TV eller läst om någonstans.

Två år innan det tittade jag på Cesar Millans ”The Dog Whisperer” och tog allt som visades på största allvar. Ja, såhär är det att ha hund. Så måste man träna dem, så måste man vara. Annars tar hunden över och vill bli ledare i flocken. Eftersom det här var den enda information jag fick om hunderiet, antog jag att det var så det var. Punkt.

Men någonstans på vägen när jag bestämt mig för att skaffa hund, hittade jag andra röster som pratade om en helt annan inställning till hundhållning. Rösterna kom både från elithundsportare, etologer, forskare, författare, hundpsykologer, instruktörer, och helt vanliga hundägare. Kloka människor som tyvärr inte får så mycket plats i TV-rutan – man får försöka hitta dem på andra håll. Och det de sa fick mig att tänka om.

Från dag ett i mitt hundliv har jag alltså valt en helt annan approach till det hela. Jag har aldrig någonsin tänkt tanken att jag måste vara ledare. Ändå får jag gång på gång kommentarer från kursdeltagare när de ser mig med mina hundar, att de så gärna skulle vilja ha ett sådant bra ledarskap som jag har. Så förmodligen har jag det som i många människors ögon kallas ledarskap. Jag kallar det något annat, men det spelar mindre roll.

Jag har dock inte fått det här ”ledarskapet” genom att ständigt gå och tänka på att jag ska vara ledare. Jag har inte fått det genom att vara sträng. Inte genom att korrigera mina hundar när de gör fel. Och inte genom att göra det obehagligt för dem när de inte lyssnar.

Det jag gjort är helt enkelt att jag har tränat dem. Jag har lärt dem vad de tjänar mest på. Jag har gett dem godis, slängt bollar till dem, klappat dem, gullat med dem, lekt ihop med dem, hittat på bus och varit allmänt tokig många gånger. Jag har aktiverat dem på otaliga sätt. Och de älskar det. De tittar på mig med glädje i ögonen när jag reser mig upp på ett speciellt vis, som om de undrar ”Vad ska vi hitta på nu då matte! Åh vad ska vi göra!” Och jag älskar det.

Jag har själv varit delaktig i många debatter kring Cesar Millan och hans (i en del fall olagliga i Sverige) metoder, och det är ingen hemlighet vart jag står. Jag tar avstånd från den typen av träning som baserar sig på att konsekvent tala om för hunden vad den inte får göra genom att göra det obehagligt för den. Varför? Dels av moraliska skäl, men också för att jag sett så många bevis på att andra sätt fungerar precis lika bra, och ibland till och med bättre.

Det händer givetvis att jag gormar till eller tar mina hundar i halsbandet och leder bort dem från en situation om det behövs. Men jag grundar inte mitt tänk i uppfattningen om att jag måste vara den dominanta ledaren. Och att jag inte använder hjälpmedel som är olagliga är en självklarhet – jag väljer även bort många verktyg som är fullt lagliga.

Nej. Jag vill ha kul med mina hundar! Och jag vill att de ska ha kul, att de ska vara nyfikna, orädda, och engagerade när vi hittar på saker. Och så länge både de och jag mår bra av det, kommer jag att fortsätta att lära ut det här sättet att träna. För det fungerar ju inte bara för mig, utan även för träningskompisar och lyckliga kursdeltagare som plötsligt känt att de faktiskt fått riktiga verktyg att jobba med. Det jag lär ut kommer aldrig någonsin att behöva en varningstext – tvärtom – alla får mer än gärna prova själva hemma!

Jag skulle vilja uppmana alla hundägare att våga vara kritiska och inte köpa allt som TV-personer, instruktörer eller andra kunniga personer säger om hur du ska lära din hund det ena och det andra. Tänk själv. Hitta din egen övertygelse, och använd dig av de råd som känns rätt i magen. Och har du inte hittat den rätta magkänslan, den där som värmer i hela kroppen när du och hunden samarbetar och liksom ger dig känslan av att ni faktiskt kommunicerar på något obegripligt sätt – leta vidare, för det går att hitta den, det lovar jag.

 

Madelen

5 januari 2011 21:40

Det jag inte förstår är hur man kan välja en metod där man korrigerar när man mår så mycket bättre och det fungerar så mycket bättre att träna genom att belöna det man vill ha i stället. En gåta.

http://tokryck.wordpress.com

 

Gudrun & Alfons

5 januari 2011 22:12

Den goda spiralen som uppstår när bra leder till nåt ännu bättre önskar man att alla hundägare fick uppleva. Det är som att dansa med nån som är i takt med en liksom... Det är tur att ni är många som lär ut på det mjuka roliga sättet.

http://velourpojkenalfons.blogg.se

 

Tina

5 januari 2011 22:51

Huvudet på spiken som vanligt Lina.

http://workinglabs.wordpress.com

 

Ulrica

6 januari 2011 10:53

Vet du vad det är så skönt att läsa det du skriver. Jag hade en flattehane tidigare och ja han var ju inte helt lätt att få ordning på och till slut så fick vi ändå avliva honom...men åren med honom var en period där jag tror jag prövade ALLA metoder som finns! Jag läste en bok av en engelsk författarinna och jo jag kan väl känna att dom metoderna funkade bra på honom, däremot hade jag en träningskompis då som hade cesars metoder och visst dom funkade för stunden men inte sen....efter att ha gått igenom allting ungefär 100 00000000 gånger i skallen så känner jag att nej dom metoderna är inget jag själv kan säga att jag står för längre, dom förtar glädjen i relationen.....så tack men nej tack säger vi till honom!
och nej den träningskompisen har jag inte kvar, jag fick till slut nog och sa tack men nej tack till den oxå!
Ha en skön trettondag
! Nu ska jag sätta mig och göra om beställningen till dig! Tack för dina varma ord häromkvällen, dom hjälpte. Nu har vi ett ljus som brinner för vår lilla Findus, det lindrar lite att se att ljusets låga brinner...Kram!

http://www.lyckeboet.blogspot.com

 

Therese & Atlas

7 januari 2011 22:31

TACK! för att jag fick ta del av denna text, varje ord du skrivit i den håller jag med dig om. Fler borde anamma ditt tankesätt, då skulle livet för så många hundar se mycket ljusare, roligare och lyckligare ut! Mvh Therese

http://www.atlas.blogg.se

 

Lina och Loke

6 maj 2011 12:09

Hihi, min historia är liknande, det var liksom Cesar man hade lätt tillgång till och det var lätt att svälja. Wow, vilken magi, han får fason på hundarna direkt. Tur nog, strax innan jag skaffade min första hund Loke för lite mer än 2 år sedan, så började jag förbereda mig inför annalkande valp genom att söka information hur jag skulle börja träna osv. Hittade då säkert samma/liknande källor som du och upptäckte klickermetoden och det är det jag kört på sedan Loke kom hem till oss. Tack och lov att jag bestämde mig för att göra efterforskningar innan och inte bara acceptera det media matade mig med utan kritiskt börja granska det. Jag tar också avstånd från CM och hans likar, vilket min blogg också tydligt visar.

http://cafenaive.blogspot.com

 

My

30 maj 2011 11:42

Jag tycker att du har en väldigt bra inställning till hundar. Folk som vill väl ger jag pluspoäng. Ska man hjälpa hundar ska man göra det på ett respektfullt sätt. Men det jag funderar på är varför vissa, inte alla människor, kritiserar Cesar Millan utan att knappt sett hans program. Och minst sagt, läst hans böcker. Jag har nästan sett alla hans tv-program, läst några böcker och verkligen granskat det han gör och säger. Innan man dömer någon, utifrån vad andra tycker eller liknande, ska man alltid först själv ta reda på om det verkligen är så som alla tycks säga. Jag har också kollat på några avsnitt av "Hundcoachen" men inte tillräckligt många för att veta alla hans metoder. Men det lilla jag såg fick mig att avstå från hans metoder. Men som du säger, man ska aldrig tro att allt som visas på TV är så man ska göra. Alla har själv sin egna åsikt och syn på hundar. Jag önskar bara att fler hundägare, och folk utan hundar, hade mer kunskap om hundar innan man bestämmer sig för hur man ska bete sig mot en hund. Jag önskar att fler tog sin hund på allvar. Alla grannar runt omkring mig som har hund går ut med sin hund för att "rasta den". Som om naturen vore en toalett. Jag tror på att alla hundar behöver motion för att må bra. Att låta sin hund vara inomhus 23 timmar om dygnet - det är inte en hund skapat för. Precis som alla djur som rör på sig, borde väl hundar också få det? Jag önskar också att folk slutade skrika och slå sina hundar. Eller skratta åt att dem har onaturliga beteenden. Nej, nu får hund/djurvärlden skaffa sig mer kunskap och börja respektera våra djur för vad dem är!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag bloggat på bloggplatsen/bloggagratis i fem år! Men nu är det dags att flytta vidare. Jag har haft hemsida och bloggar lite utspritt under en lång period, men har nu äntligen samlat ihop allt på ett enda ställe.   Den här bloggen får li...

Vill bara nämna att jag har ett helt nytt täcke, Back on Track, 74 cm, till salu. Jag lyckades beställa ett alldeles för stort täcke, och säljer det därför nu på Tradera.    Länk till annonsen   Bild framletad på nätet för att illustrera m...

Jag håller en grundlydnadskurs på Torsby BK på onsdagförmiddagarna och har en blandad grupp av engagerade deltagare. Jag gillar verkligen att hålla kurs, och när man får deltagare som verkligen vill träna, är det extra givande.   Vi har under kur...

Jag håller på att undersöka intresset för Åsa Jakobssons kurs i avslappning/uppmärksamhet. Åsa bor i Skåne, men jag har länge velat ta upp henne till Torsby/Värmland för denna kurs.   Vi behöver ett gäng på 6 ekipage, plus ett antal observatörer....

Igår var vi i Värmskog på vallningskurs igen. Och det hände en hel del för Zaphods och min del. Vi gick, återigen, i liten fålla, i koppel som jag släppte ganska omedelbart för att komma på andra sidan fåren. Första passet gick finfint! Han går för n...